Energiläget just nu

Snart är det dags! Den 29 oktober införs den nya flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden i Norden. Många länder i Europa tillämpar redan metoden och i grunden handlar det om att nyttja vårt europeiska elsystem bättre.

Så nu är det hög tid för Sverige, Finland, Norge och Danmark att ta steget mot den kollektiva metoden. Vi lämnar då den gamla finansiellt beräknade överföringsmetoden för att istället övergå till en mer modern metod som utgår ifrån den fysiska kapaciteten i elnätet för att på så sätt få ett bättre nyttjande av vårt kontinentala elsystem. Det här kommer givetvis att få konsekvenser på både elsystemets prestanda och konsumenternas prisnivåer.

Hur påverkas jag som kund?

Den nuvarande finansiellt beräknade metoden gör att det uppstår stora prisskillnader mellan elområden och länder, vilket leder till att vi ibland tenderar att överinvestera i anläggningstillgångar.

När vi nu går över till en beräkningsmetod som utgår ifrån distributionsledningarnas fysiska kapacitetsförutsättningar kommer prisskillnaderna mellan elområden och länder att minska, vilket å enda sidan minskar behovet av elnätsinvesteringar i de elområden som har effektbegränsningar. Men däremot innebär det även att elområden med relativt billiga elpriser får ett högre elpris när mer el kan föras över till elområden med sämre förutsättningar.

Sverige är som känt ett land med ett kraftigt elöverskott, vilket innebär att den nya beräkningsmetoden kommer att innebära att mer el kan exporteras ner till kontinenten och således driva upp priset något för oss. Faktum är att beräkningar visar på att elpriset kommer att öka i elområdena 1-3, medan det för våra elhandelskunder i elområde 4 kommer att minska lite.

Bra eller dåligt?

Just nu pågår det en hel del diskussioner nationellt om det här är en bra idé eller inte, men nu när den nya beräkningsmetoden kommer att införas är det viktigare att säkerställa att man gör det bästa av situationen och kan glädjas över att vårt europeiska elsystem blir starkare som helhet. Rådande elpriser håller trots allt rekordlåga nivåer så en ökning av elpriset innebär sannolikt ingen påtagligt ansträngd situation hos de svenska elkunderna.

Varberg Energis rekommendation är som vanligt att investera i flexibel förmåga genom att ladda ner VE-appen, köpa EL:IN (vår realtidsmätare) och koppla upp eventuella laddstationer och batterier i vår app för att delta på flexibilitetsmarknader. På så sätt minimeras risken att exponeras mot höga elpristimmar i framtiden.

Redan i februari 2020 fick vi i Sverige vårt första negativa elpris under en blåsig natt med låg energianvändning. Det blev inte fler än 10 timmar totalt under det året och vid samtliga tillfällen skedde det under dygnens mörka timmar. SE4 hade en negativ pristimme mer än övriga elområden som då får antas ha importerats på grund av mycket vind från kontinenten.

De följande åren visade liknande fenomen där antalet timmar var 12 st år 2021 och 29 st år 2022 i alla elområden. Därefter fick vi från år 2023 vänja oss vid att fenomenet inträffar allt oftare. Totalt var det 434 negativa elpristimmar under det året vilket motsvarar nästan var 20:e timme.

Rekord passerat med råge

Under de första åtta månaderna i år har vi redan hunnit passera rekordet från 2023 med 445 timmar i SE3. För att illustrera trenden i ett diagram visualiseras nedan tidigare års negativa priser under samma period, dvs januari till och med augusti. Procentuellt motsvarar detta ungefär var 13:e timme dvs nästan 2 timmar per dag!

Även om vi nu under slutet av sommaren har fått se rekordlåga snittpriser under vissa perioder så är det inte nödvändigtvis så att elen blir billigare generellt trots ökningen av antalet negativa elpristimmar. Det är nämligen så att skillnaden mellan dygnets högsta och lägsta pris fortsatt är väldigt stor och dyrast är det när mest el används på marknaden. Utvecklingen av de negativa priserna blir därför mest intressant för den som är flexibel och kan välja när man använder sin el.

Allt vanligare under dagtid

Fenomenet var till en början tydligt knutet till nätter men efter en ökad installation av solproduktion i Sverige är det numera minst lika vanligt under dagtid. Diagrammet nedan visar antalet tillfällen med negativa priser per timme under de senaste tolv månaderna, dvs september 2023 till och med augusti 2024.

Det är alltså inte tvunget att hålla sig vaken på nätterna för att kunna dra nytta av detta och för den som är intresserad tipsar vi om att hålla utkik i vår app för att ta del av rådande och kommande elpriser.

Ta del av intjäningen med dynamiskt elprisavtal

Kunder som har goda möjligheter att anpassa sin energianvändning efter rådande prissignaler kan tjäna pengar på att använda ett dynamiskt elprisavtal på timbasis. Numera kan vår realtidsmätare EL:IN även hjälpa kunder att få ännu bättre koll på sin energianvändning genom att koppla upp den i mobilappen.

Låga priser på FCR-D marknaden under sommaren

Ersättningen på FCR-D marknaden har fallit successivt under sommaren och är nu i början av augusti endast på en tiondel av de nivåer som vi vant oss vid de senaste åren. Den stora frågan som alla ställer sig är nu – Är det för sent att investera i batterilager och var det bara ännu en bubbla som nu sprack?

Låt oss börja med att resonera lite runt orsaken till sommarens förhållandevis ”låga” priser på FCR-D marknaden.

• Tillkommande volymer
  Från 1 januari till 1 juli i år har det tillkommit ytterligare 270 MW (från 80 till 350) förkvalificerade energilager på FCR-D uppmarknaden. Samma period har det tillkommit ytterligare 260 MW (60 till 320) förkvalificerade energilager på FCR-D nedmarknaden. Det är dessutom ytterligare många 100-tals MW på väg in i marknaden under hösten. Det kan även vara värt att notera att det sedan årsskiftet tillkommit 130 MW vind (430 till 560) på FCR-D nedmarknaden och 60 MW flexibel förbrukning på FCR-D uppmarknaden.
  
  
• Frekvensreglering trots omkostnader
  Under våren och sommaren har man kunnat konstatera att utbudet från energilager inte minskat så mycket som man kunnat förvänta sig under dagar med låga FCR-priser. Detta ger en fingervisning om att balanstjänsteleverantörer/aggregatorer budar ut volymer även när priset kraftigt understiger den långsiktiga break-even nivån för investeringar i energilager. Man väljer helt enkelt att erbjuda frekvensreglering även om man inte får täckning för alla sina omkostnader.
  
  
• Bristande förmåga att generera alternativa intäktsströmmar
  Denna punkt hänger ihop med punkten ovan. Anledningen till att man väljer att buda ut energilagren till frekvensreglering, även när man inte får täckning för samtliga omkostnader, är framför allt bristen på alternativa intäktsströmmar. Här är marknaden fortfarande omogen. I framtiden kommer andra stödtjänster, arbitragemöjligheter från att handla på Nord Pools spot- och intradagmarknad samt andra nyttor kopplat till elnätstjänster och balansansvar erbjuda alternativa intäktsströmmar för energilager.
  
  De historiskt höga ersättningarna från FCR-marknaden har dock gjort att marknadsaktörer ännu inte hunnit anpassa sin verksamhet för dessa alternativa intäktsströmmar ännu. Dessutom är Skatteverket inte riktigt på banan ännu gällande hur fristående energilager bör beskattas till sin nettokonsumtion istället för sin bruttokonsumtion.
  
  
• Stora säljvolymer från vattenkraften
  Då och då, med jämna mellanrum, så faller sig omständigheterna sig som så att samtliga fundamentala förutsättningar pekar åt samma håll. Vi såg ett tydligt exempel på detta under sommaren 2020 där all fundamenta pekade nedåt samtidigt. Vintern 2022-2023 är ett annat, ännu tydligare och medialt välexponerat, exempel om visade på raka motsatsen med höga energipriser. Denna sommar har vi återigen hamnat i ett läge som liknar 2020.
  
  
  Källa: Montel
  
  En stark hydrologi, gynnsamma väderförhållanden och fallande kostnader för att producera kol- och gaskraft på kontinenten (i kölvattnet av oro för ekonomisk avmattning) ger ett stort tryck på producenterna att köra vattenkraften för fullt, sälja stora mängder energi i spotmarknaden och således även buda ut stödtjänster med en marginalkostnad som är en bråkdel (ca 10-20%) av spotpriset på el. Sällan har utbudet från vattenkraft varit så stort i FCR-D nedmarknaden som nu med andra ord.

Låga och höga månader kommande året
Nu kan det vara värt att skilja på de första tre punkterna (tillkommande volymer, frekvensreglering trots omkostnader samt bristen på alternativa intäktsströmmar) från den fjärde punkten (stora säljvolymer från vattenkraften med låg marginalkostnad). De tre första är av mer strukturell karaktär medan den fjärde är mer tillfällig i sin natur.

Vi vet att en höst snabbt kan ändra på de energifundamenta som är grunden för punkt 4. Därför är sannolikheten god för att de prisnivåer som vi sett under juli-augusti (ca 10-15 EUR/MW för FCR-D ned + FCR D upp) inte är speciellt representativa för det kommande året. Vi tror dock inte heller att april månads utfall (ca 150-160 EUR/MW för FCR-D ned + FCR-D upp) är speciellt representativt. Eller rättare sagt, vi tror kanske snarare att båda faktiskt är hyfsat representativa. Energifundamenta kommer att ändra sig vilket kommer ge oss exempel på både låga och höga månader det kommande året. Det är ju dock inget snack längre om att den underliggande trenden nu faktiskt svängt om och blivit klart fallande.

En av många intäktsströmmar
Den fallande trenden är en naturlig följd av de första tre punkterna, som ju är av mer strukturell karaktär. FCR som enda intäktskälla för ett energilager kommer inte över tid räcka över tid för att göra investeringen attraktiv (och lönsam). I ett 5-10 årsperspektiv ligger snarare förväntan på FCR-priser någonstans i närheten av de nivåer vi ser nu i juli-augusti (i bästa fall). Som investerare i ett energilager behöver man därför säkerställa att man kommer åt de alternativa intäktsströmmarna som beskrevs i den tredje punkten.

Detta är något som vi på Varberg Energi varit väldigt fokuserade på under lång tid och beslutet att bli ett balansansvarigt bolag gentemot Svenska kraftnät är en tydlig del av detta. Intäkten från FCR kommer bara vara en av många intäktsströmmar för våra kunder. Det är summan av intäktsströmmar som kommer avgöra lönsamheten för ett energilager.

Eget balansansvar en fördel
Sommarens ”förhållandevis låga” FCR-priser är på lite längre sikt faktiskt hälsosamt för marknaden. För även om FCR-priserna repar sig framåt hösten/vintern igen (vilket de troligtvis gör), så är sommarens prisnivå en viktig väckarklocka för vikten av att säkra hem åtkomsten till samtliga framtida intäktsströmmar i de kontrakt man tecknar med sin flexleverantör. Att vara en del av en aggregerad portfölj mot FCR-marknaden räcker inte längre. Din flexleverantör behöver ha ett eget balansansvar (som vi på Varberg Energi numera har) alternativt utvecklat ett väldigt nära samarbete med ett balansansvarigt bolag för att på så sätt säkra hem samtliga viktiga intäktsströmmar för just ditt energilager.

Rörligt elhandelsavtal har alltid varit populärt hos våra kunder och för närvarande är det ca 75 % av kunderna som har någon form av rörligt elpris. Många resonerar på samma sätt gällande elhandeln som med räntorna på bostadslånen -”Jag har alltid haft rörlig ränta så väljer även det på elhandelsavtalet”. Den stora skillnaden är att elpriserna är betydligt mer volatila än räntorna och månadspriset kan lätt svänga 100 % eller mer. De kunder som har Dynamiskt Pris (timpris) är vana vid volatila elpriser, men de har också möjligheten att styra sin elanvändning till lågpristimmar för att på så vis hålla nere sina elkostnader.

Stora skillnader mellan perioder

Sett över tid kan rörligt pris vara en bra affär, men det beror också på vilken period man tittar på. I en uppåtgående elmarknad blir det troligtvis en sämre affär med rörligt elpris jämfört med om man innan uppgången tecknat fast pris. Under 2020 fanns till exempel möjligheten att teckna treårsavtal till priser runt 35 öre/kWh exklusive moms (SE3). Det rörliga priset hade en uppåtgående trend och medelpriset för 2021 landade på knappt 77 öre/kWh exklusive moms som följdes upp av en kraftig topp 2022 med ett medelpris på 158 öre/kWh exklusive moms. 2023 års medelpris landade på drygt 78 öre/kWh exklusive moms.

Det finns även omvända exempel där kunder haft höga fasta priser, men det rörliga priset haft en nedåtgående trend. 2022 var, som nämnt, en tuff period för kunderna med rörligt elpris eftersom elpriserna var högre än någonsin tidigare. Tyvärr fanns inte så många bra alternativ i den oroliga elmarknaden som var och många elhandelsföretag slutade ställa ut fastprisavtal eller erbjöd fastprisavtal med kraftigt höjda riskpåslag under 2022–2023.

Vilket ben ska man stå på?

Vi har idag en elmarknad mer likt ett normalläge där terminspriserna kommit ned en hel del, men rädslan för liknande scenario som 2022 gör säkert att många elhandelsföretag lägger extra fokus på vilka riskpåslag de ska använda i sin prissättning. De lägre prisnivåerna för avtal med fast pris gör att efterfrågan hos oss har ökat en del, men andelen kunder med avtalsalternativet är fortsatt låg och ligger på drygt 5 %.

Att rörligt pris alltid är det bästa känns inte helt rätt att säga. Man får vara beredd på att det periodvis kan vara höga priser likväl som att priserna kan vara väldigt låga. Även fast elpris kan bli en bra affär om avtalet tecknas vid rätt tidpunkt. Det svåra är dock att veta när det är rätt tidpunkt. Många kunder har uppfattningen att det är bättre att teckna fast pris på sommaren –”för då är priserna låga”. Det kan vara precis tvärtom och se olika ut från år till år eftersom terminspriserna svänger i takt med hur väderprognoserna, bränslepriserna och hur energibalansen i stort ser ut just då.

Trend ger en bra mix

Vi är alla olika som personer med olika behov. Vissa vill känna trygghet med ett fast elpris medan andra vill ha rörligt elpris för att det ska vara bättre i längden. Facit får vi alltid i efterhand och det är lätt att vara efterklok i sina val. Vet man inte vilket ben man ska stå på, fast eller rörligt elpris, finns även mellanvarianten Trend. I avtalet Trend kombineras prissäkringar (fast pris) med det rörliga elpriset vilket ger en bra mix och riskspridning. Andelen kunder med avtalet Trend ligger idag på 10 % och vi har även 10 % av våra kunder som inte har gjort något aktivt val alls.

Vill man ha rådgivning om vilket avtal man ska välja finns möjligheten att kontakta vår trevliga och hjälpsamma Kundservice. 

Den kyliga våren börjar äntligen lätta och södra Sverige har kunnat njuta av temperaturer över 20 grader. Värmen har inte riktigt nått norra Sverige på samma sätt och därför har snösmältningen inte kunnat komma i gång fullt ut än. När den väl gör det så återstår att se hur mycket som landar i vattenmagasinen som för övrigt låg i slutet av april på ca 5 % lägre än vad som är normalt för årstiden.  

Året har hittills varit vindrikt och nu när solen börjar lysa samtidigt som fler fastighetsägare har skaffat solpaneler märks det tydligt på eftermiddagspriserna som vissa dagar har varit negativa. SE4 nådde den 14 april mellan kl. 14-15 månadens lägsta timpris då det landade på minus 625,77 SEK/MWh. Under årets första fyra månader har antalet negativa priser varit mellan 86-110 i Sveriges elområden. Flest negativa timmar har SE4. Detta är ett bevis på det som vi tidigare nämnt här i dessa brev att just den intermittenta produktionen skapar större volatilitet med minuspriser inom dygnet. Det blir extra tydligt nu under våren när flera av kärnkraftverken stänger ner för revision och vi därmed tappar ytterligare planerbar produktion. 

Elanvändning och produktion ökar

Enligt statistik (preliminär) från Svenska kraftnät ökade den faktiska elanvändningen i april 2024 med 6 % jämfört med samma månad 2023 i Sverige som helhet. Både genomsnittstemperaturen och elpriserna var lägre än föregående år. 

Av Sveriges totala elproduktion under 2023 så bestod ca 21 % av vindkraft. 243 vindkraftverk tillkom under året vilket i sig innebar en ökning av den totalt installerade effekten med ca 2,0 GW (Gigawatt). 

Störst elproduktion från vindkraft har elområde 2, där producerades cirka 42 procent av den totala elproduktionen från vindkraft i Sverige. Övrig fördelning fördelades enligt följande: SE1 17 %, SE3 24,5 %, och SE4 16,5 %. 

Vädret styr och driver elpriset

Det närmsta kvartalskontraktet har sedan februari handlats sidledes mellan 25 och 35 Euro/MWh och det var först under innevarande vecka som linjen bröts och marknaden kom upp. Det var torra och kalla väderprognoser som tryckte upp elpriset tillsammans med stigande bränslepriser. För de terminskontrakt som handlas för de närmst kommande månaderna och kvartalen är det vädret som är den mest styrande och prisdrivande faktorn. Årskontrakten fick sitt lyft redan i mitten av april och det var framförallt på grund av stigande bränslepriser. 

• Milt väder i Europa har hållit nere gasförbrukningen som, när vintern avslutades, hade en fyllnadsgrad på 56 % vilket kan jämföras med femårsgenomsnittet på 41,6 %. God tillgång på LNG och förnybar energi hjälpte till att hålla gaslagerna välfyllda. De höga gaslagernivåerna skapar ett mer gynnsamt utgångsläge inför nästa uppvärmningssäsong. 
• Oljepriset nådde den 8 april sin högsta nivå sedan oktober förra året, kontraktet var uppe och stängde dagen på 90,38 USD per fat. Den relativt stora prisökningen beror till stor del på den senaste tidens utveckling i Mellanöstern. 
• Det europeiska kolpriset steg något efter broraset i Baltimore den 26 mars, detta eftersom Baltimore är en av USA:S störta hamnar för kolexport. Broraset innebar att in- och utgående trafik begränsades kraftigt.  

Rådande väderprognoser från SMHI visar på stor osäkerhet framåt och chansen för någon vårvärme får vi tyvärr nog inte se riktigt än.  

Nu när vi precis klivit in i sommarhalvåret, börjar vi tydligt se det prismönster som vi berörde bland annat i vårt inlägg från 9 februari i år, där vi resonerade runt fördelarna med vår Flex Batteri-tjänst. Det handlar i huvudsak om att i takt med att andelen förnybar produktion från sol och vind ökar i vårt elsystem, syns det också allt tydligare i prismönstret i marknaden.

Kannibaliseringseffekten

Inom vindkraftsbranschen har man i många år pratat om kannibaliseringeffekten som ter sig uttryck i att elpriset är i snitt lägre under tillfällen vid god vindkraftsproduktion än vad elpriset är när det inte blåser. Detta är inte ett konstant förhållande utan ändras från månad till månad.

Vi kan dock konstatera att den underliggande trenden de senaste tio åren har varit en tydligt vikande värdefaktor (kvoten mellan ”fångat” pris när det blåser och det genomsnittliga spotpriset på el). Vad gäller solkraften så skrev vi den 25 september förra året om att ankkurvor blir allt vanligare. Ankkurvorna går ut på att elpriserna är som lägst mitt på dagen när solen är som starkast istället för på natten när det förbrukas minst el.

Flytta din elkonsumtion till "rätt tidpunkt"

Låga elpriser när det blåser och när solen lyser låter ju inte alls så tokigt, utifrån perspektivet som elanvändare. Vid en första anblick är det naturligtvis lätt att känna så. Men om man lyfter blicken och istället ser hur vi ska lyckas med, omställningen till ett fossilfritt energisystem så är detta faktiskt riktigt dåliga nyheter.

Det finns en risk att elpriset riskerar att skena när det inte blåser och när solen inte lyser. Därmed sänks bara elpriset för de som har förutsättningar att flytta sin elkonsumtion till ”rätt tidpunkter”. Och det har inte alla, även om vi inom branschen jobbar stenhårt på att göra det lätt för dig som kund att flytta ditt behov utan att du själv ska behöva aktivera dig. Exempel på detta är våra flextjänster.

De rätta signalerna saknas

För att lyckas med energiomställningen är de flesta överens om att vi behöver kunna möta en dubblad elkonsumtion inom ett 20-årsperspektiv. Bakgrunden är elektrifieringen av fordonssektor och industri (bland annat fossilfritt stål). Om vi ska kunna möta detta med fossilfri elproduktion så behöver en stor del av den tillgängliga kapaciteten komma från sol och vind. Detta oavsett hur mycket kärnkraft som räknas in i prognoserna.

Problemet är att signalen för att bygga sol och vind inte riktigt finns i marknaden just nu. Det är jättetufft för investerare att få ihop kalkyler på vindkraftsparker (både på land och till havs). Resultatet blir att projekt läggs på is eller skjuts upp på framtiden. De korta prissignalerna motverkar helt enkelt det långsiktiga målet.

Flexibilitet är lösningen

Detta är ett stort dilemma som vi alla behöver hjälpas åt för att överbrygga. Lösningen finns dock till stor del redan på plats och vi kallar det flexibilitet. Problemet är att de ekonomiska incitamenten för att lösa problemet med flexibiliteten endast delvis finns på plats. Här är några områden där förändringar krävs för att frigöra den fulla flexpotentialen i marknaden:

• Anpassa skatteregler till teknikutvecklingen som skett.
• Skattereduktionen på 60 öre per kWh för mikroproducenter av el ger ägare av batterilager incitament att mata ut överksottsel på elnätet istället för att lagra den för eget bruk.
• Grönt avdrag för batterilager i kombination med solceller gäller endast om batteriet uteslutande eller så gott som uteslutande används för att lagra egenproducerad el. Detta villkor suboptimerar användningen av ett batterilager genom att begränsa användningen från att utföra multipla flexibla tjänster parallellt.
• Batterilager som är kopplade direkt till elnätet betalar skatt på bruttokonsumtionen istället för nettokonsumtionen. Enligt samma logik som energidelning mellan fastigheter (i ett IKN-nät) så bör beskattning ske på nettokonsumtionen för att frigöra ett storskaligt batterilagers fulla flexpotential. Ju fler flexibla nyttor ett batterilager kan utföra parallellt, desto mer nytta gör batterilagret för energiomställningen.
  
  
• Öka tidsupplösningen på elmarknaden. Redan idag utväxlas 15-minutersdata mellan nätbolagen och de balansansvariga. Även prissignalerna behöver högre upplösning (vilket också är planerat att ske inom 24 månader) för att frigöra den fulla flexpotentialen i marknaden.

• Ta bort trösklarna för marknadsåtkomst. Gamla regelverk ger längre ledtider för ny teknik att nyttja de prissignaler som redan idag finns för flexibilitet.
  
  
• Inför tekniska krav på energiresurser som kopplas till elnätet. Ett exempel kan vara att en förnybar elproduktionsanläggning exempelvis måste innehålla reglerteknik för att få kopplas upp mot elnätet.

Avslutningsvis kan vi konstatera att flexibilitet är den nyckel som krävs för att lyckas med energiomställningen. Detta för att överbrygga problemet med att elpriserna just nu inte ger investerare incitament att investera i tillräckligt mycket elproduktion.

Med detta sagt kan vi därför också konstatera att när du som är kund hos Varberg Energi väljer att teckna en flextjänst hos oss, så kommer det inte bara ge positiva effekter för din elfaktura. Det innebär också att du blir en aktiv del av lösningen till energiomställningen!

Vi har nu lagt vintermånaderna bakom oss och med facit i hand så kan vi konstatera att elpriserna höll förhållandevis låga nivåer, såsom vi kommunicerade innan vinterns entré.

Ökad energianvändning i januari

I Sverige ökade användningen av el under januari på grund av lägre utomhustemperatur jämfört med månaden innan. Enligt statistik från eSett/Svenska kraftnät ökade den faktiska elanvändningen i januari 2024 med 15 procent jämfört med januari 2023. Genomsnittstemperaturen var betydligt lägre än föregående år vilket sannolikt är huvudförklaringen till ökningen tillsammans med en lägre elprisnivå.

Minskad användning och produktion under februari

Under februari minskade användningen av el på grund av högre utomhustemperatur jämfört med föregående månad. Även produktionen minskade under februari jämfört mot januari. Däremot ökade elanvändningen med 9 procent jämfört med samma period föregående år.

De genomsnittliga månadspriserna var lägre i de norra elområdena under januari och något högre i de södra jämfört med december medan de genomsnittliga månadspriserna var lägre i samtliga elområden under februari jämfört mot januari.

Utomhustemperaturens påverkan

Sammanfattningsvis så är det tydligt att januari som var den kallaste månaden av dec-feb var även den med högst energianvändning. Februari var förhållandevis varm och därmed lägst energianvändning och mitt emellan dessa landade december i temperatur och energianvändning. Vår energianvändning påverkas alltså fortfarande mycket av utomhustemperaturen och priset därefter.

Vinterns kallaste dygn i SE3 inträffade den 5 januari. Det var även den dagen som spotpriset nådde vinterns än så länge högsta timpris (5894,81 SEK/MWh). Som lägst var priset under januaris sista timme och det var i samband med extremt hög vindkraftsproduktion. Totalt noterades elva timmar i januari med negativa elpriser i samtliga elområden och dessa inträffade i slutet av månaden då vindkraften producerade mycket el.

Många negativa elpristimmar under februari

Under februari noteras 29 timmar med negativa elpriser i samtliga elområden vilket är lika många som under hela år 2022. Timmarna inträffade i huvudsak under månadens första fyra dagar och i samband med hög produktion från vindkraften. Som vi tidigare nämnt blir det alltmer vanligt med negativa timpriser då vi får in mer förnybar och oplanerbar produktion i systemet.

Rekord för vindkraftsproduktionen

Tillgängligheten i den nordiska kärnkraften var under januari lägre än genomsnittet för perioden 2011-2022 men slog i stället rekord under februari med en historisk hög tillgänglighet om 97,9 %! Även vindkraftsproduktionen slog rekord i år vilket ledde till att den totala elproduktionen i Norden uppgick till 44,6 TWh under januari vilket var 4,3 TWh högre än december 2023 och 5,2 TWh högre än februari.

Konflikten mellan Israel och Hamas har nu pågått i fem månader. Utvecklingen här har lett till att flertalet rederier tillfälligt har pausat sin fartygstrafik genom Röda havet, däribland flera aktörer som är verksamma inom transport av olja och flytande naturgas. Denna oro har ännu inte gjort några större utslag på pris eller tillgång.

Lagernivåerna och gasförsörjningen till Europa är stabil och EU såväl som Sverige är väl i fas med minskningen av energianvändningen i dagsläget.

Energilandskapet är i ständig förändring och en av framgångsfaktorerna ligger i att konsumenter och producenter ökar sina förmågor till flexibilitet. Vad betyder det egentligen? Låt oss titta på elprisutvecklingen i länder som exempelvis Nederländerna och Spanien där solcellsinstallationerna har ökat kraftigt under de senaste åren.

Noterbart är att elpriserna blir allt billigare under dygnets soligaste timmar mitt på dagen, medan elpriset sedan går upp på kvällarna och mornarna när solen inte är lika intensiv. Nätterna visar alltjämt ett relativt lågt pris med tanke på att samhället sover och elanvändningen således är förhållandevis låg. Trenden är tydlig och dessa båda länder har som många andra länder fortsatta ambitioner att fortsätta investera i solceller då tillståndsprocesserna är korta och energin är relativt billig att producera.

Vi kan börja se liknande trender i Sverige, men vi har framförallt tydliga samband mellan elpriset och vindförhållandena med tanke på att mängden vindkraft som är installerad i landet. Det här gör att samhället får ett allt mer volatilt elpris som varierar med olika väderförutsättningar och dygnsförhållanden. Hur kan vi konsumenter anpassa oss efter det och öka vår flexibilitet så att vi kan köpa energi när elpriset är lågt och snabbt reducera elanvändningen när priset går upp? Ett av svaren är att investera i batterisystem från Ferroamp.

Flexibelt system ökar intäkterna

Det kraftfulla och smarta likströmssystemet från svenska bolaget Ferroamp möjliggör att konsumenter kan koppla ihop solceller, batteri och elbilsladdning med ett styrbart likströmsnät. Är man dessutom kund hos Varberg Energi kan batteriet även budas ut mot flexmarknader för att på så sätt öka intäkterna ytterligare.

Styrningen låter alltså batterisystemet primärt optimera elproduktionen från solcellerna så att kunden inte behöver köpa lika mycket el från elnätet, men genom att samtidigt erbjuda batteriet mot elsystemet kan kunden maximera nyttan av sitt batteri. Det här är något som både hushållsekonomin, miljön och elsystemet vinner på.

Dubbel ersättning från Ferroamp

Just nu erbjuder Ferroamp dubbel ersättning för stödtjänstintäkterna under hela året till de kunder som köper ett batterisystem. Ett väldigt förmånligt erbjudande i en kampanj som sträcker sig till och med den 31 mars. Läs mer om erbjudandet här - PowerUp/Double Up - Ferroamp     

Vi har nu gått in i ett nytt år och lämnar bakom oss ett händelserikt år på många sätt. 2023 var jämfört mot 2022 ett lugnare år där man försökte anpassa sig till den nya värld som uppstått efter Rysslands invasion av Ukraina, något som hände för nästan två år sedan. Höga inflationssiffror, stigande räntor och matpriser var ständiga nyheter föregående år men även elpriserna fick mycket fokus.

Elpriserna, till skillnad från många andra produkter, nästan halverades jämfört mot föregående år. Vi fick se en energibalans som visade positiva siffror efter en regnig sommar och höst men som ändå avslutade året på minus.

Diskussioner kring havsbaserad vindkraft och utbyggnad av kärnkraft har även varit ett flitigt ämne som diskuterats under året.

Negativa elpriser

En stor förändring var att antalet timmar med negativa elpriser steg kraftigt i Sverige under 2023 jämfört mot året innan då antalet endast var 29 timmar. Under 2023 redovisades ca 430 timmar i SE1-3 och 370 timmar i SE4 med negativa elpriser, alltså en markant förändring.

Även i Europa har man sett liknande utveckling och det beror dels på det ökande inslaget av förnybara produktionsslag med mycket låga rörliga kostnader i kombination med att producenter hellre bjuder ut sin produktion till negativt pris än att dra ner på sin elproduktion.

Svensk kärnkraft

Den svenska kärnkraftsproduktionen uppgick till 97 procent under december vilket är den högsta siffran för samma månad under perioden 2011–2022. För tillfället körs Forsmark 2 på reducerad nivå men väntas vara i full drift den 24 januari 2024.

Spotpriserna varierar

Under julhelgerna så fick vi in kraftigt med vind som tillsammans med hyfsat milda temperaturer höll nere spotpriset för december som hamnade kring novembers månadssnitt. Det högsta timpriset i december för SE3 och SE4 landade på 3 758,65 SEK/MWh den 5 december mellan kl. 08-09.

Januari däremot inledes kall och torr, kraftig kyla i hela landet och där norra Sverige stundom var varmare än södra Sverige. Denna kyla lyfte spotpriserna ordentligt och hittills för innevarande månad så ligger snittet över 1000 SEK/MWh för SE3 och SE4.

Ökat värmebehov

Då det nya året bjöd på ordentligt kalla temperaturer ökade värmebehovet och under hela första veckan av året hade Norden nettoimport varje enskilt dygn. Marknaden som var stängd under juldagarna öppnade kraftigt upp under onsdagen den 27/12 och fortsatte upp under föregående vecka. Mildare temperaturer och mer vind fick marknaden att falla tillbaka under årets andra vecka men då vi ser mer kyla på ingång så är risken stor att vi kan få se fler lyft under månaden.

Preliminära siffror från Svenska Kraftnät visar att den faktiska elanvändningen i december 2023 ökade med tre procent jämfört med december 2022.